I fredags natt hade jag sovit två timmar när jag blev väckt av Henrik som säger att Nirvis inte mår bra. Nirvis sitter ihopkrupen på sin toalåda och verkar irriterad och kliar sig hela tiden på vänster sida på ryggen. Jag testar på en gång att ge honom godis och han äter men en aning tveksamt – de gånger han fått problem med magen tidigare så är det första tecknet just att han sitter och kurar någonstans och inte vill ha mat. Någon halvtimme senare vill han inte äta längre.
Självklart är det mitt i natten och helg så vi tar en taxi till djursjukhuset i Bagarmossen. Där möts vi av en djursjukvårdare i receptionen som undrar om vi provat att behandla honom hemma först… För det första så behövs magsäcksmotorikstimulerande medecin vilket är receptbelagt, och för det andra så är en kanin som inte äter och bajsar ett väldigt akut fall och tillfrisknandet hänger i stor grad på att man upptäcker det i tid. Vi får komma in ganska fort sen och träffar en veterinär. Vi berättar vad som hänt och han känner lite på Nirvis mage. Sen undrar han över vad han äter och vi säger att han har fri tillgång till hö och vatten och äter ca 1dl Oxbow pellets om dagen, och jag säger även att jag vet att detta egentligen är lite för mycket. Veterinären verkar då tycka att vi är dumma som ger honom för mycket pellets (det är inte helt lätt att ge så lite pellets man vill med en extremt tiggig kanin som går lös..) och menar att det är därför som han blivit sjuk och tycker att kaniner bör äta max 1-2msk per dag och helst ingen pellets alls. Och han vet inte alls vad Oxbow är för pellets framkommer det utan tar det typ som vanlig gnagarblandning. Och talar också om för oss att kaniner faktiskt kan dö utav det här. Men då vet jag att de gångerna Nirvis fått stopp tidigare fick han inte alls såhär mycket pellets och det har inte blivit någon skillnad på honom när vi ökat på den heller – förmodligen för att hans pellets i princip bara innehåller nermalet hö. Så det kändes ju måttligt kul att träffa en veterinär som dumförklarar en och inte har koll på kaniner. Efter det så får Nirvis iaf den behandling han behöver – vätskebula under huden och b-vitamin för att bli piggare samt öka aptiten, primperan för att få igång magen och minfom för att minska/förhindra gaser i magen. Djursjukvårdaren som satte in vätska under huden var inte speciellt försiktig och Nirvis började sprattla och streta emot – ska då säga att han aldrig tidigare reagerat speciellt mycket på sprutor alls (och han har fått ett antal i sitt liv).
Tillslut får vi äntligen ta en taxi hem igen och hoppas att Nirvis mage ska komma igång inom ett par timmar. Jag börjar även stödmata med Critical care (ett specialfoder som blandas ut med vatten till en gegga så att man kan spruta in det i munnen) ungefär en gång varannan timme – för kaninmagar är de extremt viktigt att hela tiden ha något att jobba med för att tarmarna ska kunna komma igång och även för att inre organ inte ska förstöras. Men ingenting händer – Nirvis sitter och kurar och blir slöare och även öronen börjar kännas kalla (ett tecken på försämrad blodcirkulation). Vi provade med att ge honom kaffe ett par gånger eftersom det förra gången han var sjuk var det som till sist gjorde att magen kom igång igen. Hela dagen gick och ingen förbättring alls skedde så på kvällen åkte vi in till djursjukhuset Albano innan de stängde (är betydligt närmare för oss att åka dit). Där blev det en lång väntan – ca2 timmar innan vi fick komma in. De kunde tyvärr inte göra så mycket mer än att upprepa behandlingen och hoppas att det skulle komma igång.
Väl hemma är det bara att fortsätta stödmata varannan timme och att däremellan massera magen och även få honom att röra på sig eftersom det hjälper till att få igång magen. Till slut på söndag morgon, då det gått mer än ett dygn, så börjar det komma ut lite pluttar. De första var minismå och satt ihop med något slags tjockt slem, sedan kom det flera små som var i väldigt konstig form och gulgröna. Här någongång började också vätskebulan att försvinna och jag fick börja att försöka stödmata honom även med vatten för att han inte skulle torka ut. Det kändes inte som att jag gjorde annat än att stödmata med mat och vatten, ge medeciner, och massera och försöka få honom att röra lite på sig. Tyvärr stannade pluttande av och det kom inga på väldigt länge – här kändes det som att det nog inte skulle gå ändå utan att hans mage hade stannat igen och inte skulle gå att få liv i. När medecinen för att få igång magen var slut och eftersom kaffe inte hade verkat hjälpa något så började jag ge paraffinolja (har en något laxerande effekt på kaniner) – utblandat med juice för att han inte skulle sätta det i halsen. Det tog ett tag och så började det komma ut små, små pluttar igen. Sedan började även Nirvis bli lite piggare och började springa efter mina ben som han ville sätta på.. På måndag kvällen börjar han äta lite hö själv. Under tisdagen äter han allt mer hö även om allt hela tiden gick väldigt upp och ner och vi kastades mellan hopp och förtvivlan. Vid det här laget kunde jag äntligen dra ner lite på stödmatningen. Vi var såklart ändå väldigt oroliga eftersom han fortfarande inte alls ville dricka vatten (har aldrig varit med om det tidigare och verkar inte alls vara vanligt att de slutar dricka även om de blir sjuka). Och när jag gav honom vatten i spruta slängde han sig hela tiden runt för att försöka komma åt och klia på vänster sidan av ryggen (samma som han började med när han blev sjuk). Vi kollade på lite anatomi-bilder på internet och insåg att det var ungefär exakt där njurarna sitter.. På tisdag kväll börjar han äntligen dricka lite själv och jag kunde till slut få sova ett par timmar. Hittills hade jag sovit som mest 2 timmar åt gången för att sedan ta mig upp och stödmata och motionera osv. Dagarna bara flöt ihop och jag hade inte ens koll på om det var morgon eller kväll eller någonting – och att sen försöka hinna få i sig själv lite att äta emellanåt var inte helt lätt.
På onsdagen både åt och drack han själv även om han fortfarande var lite seg. Men då vi var oroliga eftersom att han drack väldigt lite och även det att han kliade sig på vänster sida så ringde vi till Roslagstulls djurklinik. Vi hade tur och fick en tid samma dag (1 timme efter det att jag ringt så blev lite stressigt). Där fick vi träffa deras gnagarexpert som var väldigt trevlig och verkligen verkade ha koll på kaniner. Hon tittade lite på tänderna och kände på magen och även vid njurarna och tyckte att han såg helt återställd ut. Vi valde dock att ändå få ett blodprov taget på honom för att utesluta ev. problem med njurarna. Blodprovet har vi fått vänta tills idag med att få svar på och det visade att det inte var några fel på njurarna, däremot var ett av levervärdena förhöjda. Veterinären sa då att detta inte behöver betyda någonting alls då det tas flera levervärden och det bara var ett som var något förhöjd, och att levervärden dessutom har väldigt stor toleransnivå. Hon tyckte alltså inte att vi ska behöva oroa oss men om han inte slutar klia sig på sidan av ryggen och fortsätter verka konstig ska vi höra av oss och isåfall får de göra ett ultraljud (som kräver inläggning på kliniken en dag med lugnande medel och sedan rakning av buken för att sedan kunna göra ultraljud där han måste ligga på rygg under tiden). Så vi får vänta och se och hoppas att han blir helt som vanligt igen.
Är så otroligt glad för att vi lyckades fixa det här tillsammans – något som absolut inte gått om jag inte orkat stödmata honom med mat och vatten och lyckats hålla honom någorlunda igång under de fem dagar han var sjuk. De tidigare gångerna han varit sjuk har det tagit max ett dygn innan han varit sitt vanliga jag igen – så fem dagar är verkligen extremt lång tid och jag tycker ändå att han fortfarande verkar lite trött.
Nu ska jag snart sova lite här, är fortfarande trött fast jag fått sova både inatt o natten innan. Ska försöka ta o skriva ihop lite om hur man bör göra om ens kanin får stopp i magen och lite tips och så – har ju varit med om det fyra gånger nu..
Vi har dessutom bestämt oss för att dra ner på Nirivs pellets rejält nu – har inte riktigt bestämt exakt hur mkt det blir än men just nu äter han 1msk om dagen. Och sen att vi ska sluta med grönsaker helt då de känns som en väldigt stor risk.
